Detta är en kartläggande uppsats som har i uppgift att beskriva en ?ny? religiös tradition. Det är även en jämförande uppsats mellan Glastonburys tempel och templet i Söderhamn.År 2002 grundades templet i Glastonbury, som var det första templet som grundades inom denna gren av gudinnetron. År 2006 grundades templet i Söderhamn, det är det enda templet i Sverige med denna inriktning. Genom att jämföra dessa tempel, och studera deras tro, vill jag komma fram till likheter och olikheter mellan dessa tempel och studera svårigheter denna religiösa gren har stött på.På grund av ett ökat intresse inom kvinnoforskning så har troligen gudinnetraditionerna fått en skjuts framåt.

SAMMANFATTNING Datum: 2009-11-02 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Författare: Peter Tillman 850503 Therese Wessman 860210 Handledare: Björn Carlsson Caroline Wigren Nyckelord: Kunskapsbevaring, informationssystem, personalomsättning Titel: Kunskapsbevaring genom informationssystem ? Hur bevaras den personbundna kunskapen när personalen byts ut? Problem: I vilken omfattning kan ett informationssystem bevara kunskapen i en organisation? Hur ska resterande del av kunskapen bevaras? Syfte: Rapporten ämnar belysa de möjligheter och begränsningar ett informationssystem har att fånga upp, bevara och sprida personbunden kunskap i en organisation. Metod: Arbetet inleddes med en teoretisk insamling av sekundärdata. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter från tre olika företag som på något sätt arbetar med kunskapsbevaring kopplat till informationssystem. Slutligen analyserades informationen och slutsatser kopplat till teorin drogs. Slutsatser: ? Nästintill all nödvändig kunskap går att lagra men det är inte effektivt eller ekonomiskt försvarbart. ? Mänsklig interaktion krävs för att skapa förståelse för informationen som lagras i ett informationssystem, och för den information som inte går att förmedla genom ett. ? För att den mänskliga interaktionen skall fungera måste organisationskulturen främja detta. ? I många fall blir kunskapen effektiv först när den lämnat informationssystemet och blivit en rutin.

Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period på Haparanda Stad. Under min tid på Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick även vara med och se hur många andra pågående projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gång och cykelbanor som ingår i stadsnätet. Till hjälp och råd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.

SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhälle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagsläget finns inom de olika sfärerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nätverk, inbädd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundärdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansområdena.De olika aktörerna har skilda huvudmål i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan på olika plan med målet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket ställer krav på att utvecklas till en åretruntverksamhet.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ledare i mikroföretag talar om sitt ledarskap samt hurde ser på och hanterar personalfrågor. Vi önskar analysera och diskutera vad somkännetecknar ledarskapet och hanteringen av personalfrågor i de studerade mikroföretagen.Utifrån vår uppdragsgivare Karevas önskemål vill vi också undersöka vilket behov av stöd detfinns bland ledarna vad gäller hanteringen av personalfrågor.Tidigare forskning/teoriPersson et al (1997) ger en överblick av småföretagsforskningen i Sverige samt dess relevansför tillväxt och sysselsättning. Hård af Segerstad (2000) undersöker ledares föreställningarkring att leda småföretag och om det finns några övergripande mönster. Ylienpää et al (2006)har samlat de främsta småföretagsforskarna i Sverige och belyser ledning i småföretag ur ettflertal perspektiv. Vi har även inspirerats av Wigren (2003) som använder berättelsen somverktyg för att analysera skapandet av Gnosjöandan.

Människan har brukat jorden sen många tusen år tillbaka. Förmågan att förändraodlingslandskapet och påverka dess utseende och innehåll har dock varit störst efter andravärldskriget. Många av jordbrukslandskapets arter är synantroper dvs. att de direkt ellerindirekt är beroende av människan för sin existens. Dessa arter har varit människansföljeslagare i tusentals år.